Drömtomten i Slöinge...
Kanske är det inte så många som skulle sätta ordet "drömtomt" i samma mening som Slöinge, men i Slöinge har jag spenderat halva mitt liv och har ingen avsikt att byta ut det. Om man skriver in orten "Slöinge" på wikipedia (ja, det är faktiskt möjligt) så kan man inledningsvis läsa följande:
"Slöinge är en tätort i Falkenbergs kommun och kyrkbyn i Slöinge socken i Hallands län. Det finns relativt många flerfamiljshus (30 procent av de boende). Befolkningsutvecklingen har varit positiv under de senaste årtiondena. Slöinge har en låg- och mellanstadieskola, ett ålderdomshem, förskola, daghem samt vårdcentral."
Slöinge är som Getinge (barndomshålan), fast lite bättre på något sätt. Sen är jag väl inte helt besticklös i lådan, självklart hade jag kunnat tänka mig nån strandtomt i ett varmt land någonstans, men om jag begränsar min dröm inom en normal rimlighetsnivå, så är vi helt på banan!
Nog pladdrat om Slöinge a.k.a Lazytown.
Efter tre års drömmande, ritande, skissande, drömmande, förnekande, ritande igen, så var vi tillslut igång på vår tomt. I januari (tror jag) stod "plattan" färdig och huset som kom i stora stenblock (jättelego för vuxna) kunde börja byggas. Egentligen skulle väl den här bloggen satts igång då, men varken tid eller ork har infunnit sig. Under ett års tid har vi levt som beduinerna i Saharas öken, kringflackande (förutom ett vinterstopp i Ugglarp) fram och tillbaka mellan våra föräldrar som öppnat sina hem, kylskåp och en massa annat för oss. Hur vi ska kunna tacka dem, står nog skrivet i stjärnorna. Självklart var det inte tänkt så från början, men livet blir väl aldrig som man tänkt sig...tror jag. Beduin-livet börjar gå mot sitt slut och skönt är väl det, då "we had it up to here" med detta sätt att leva.
I onsdags var vi och valde alla golv, klinkers, mattor osv och känslan var otrolig...
Så här såg "huset" ut den 13 januari.
På återseende...
