Påsk!
Så är det äntligen påsklov. Tyvärr brukar detta lov ha förmågan att ta slut innan man ens märkt att det börjat. Påsken då? Jo , vars här kommer den.
Skärtorsdagen. En någon förkrympt kompisskara träffades hemma hos mig. Egentligen är vi sex tjejer (japp, vi var tjejer när vi var 14 och kommer vara tjejer tills vi är 80), som slog våra påsar ihop under den härliga högstadietiden. Vad vi gjorde då tänker jag inte ta här, men det känns väldigt härligt att vi fortfarande kan ses och ha jättetrevligt/roligt tillsammans. Men med en tjej på semster och en sjuk, så var vi i torsdags alltså bara fyra. Hela kvällen satt vi runt bordet och pratade om då, nu och framtid. Lovely! Tyvärr hade en av tjejerna en förmåga att fylla mitt vinglas lika fort som det var tömt och när sonen nästa morgon stod och drog mig i tårna kl 6.30, gjorde både ålder och familjeliv sig påmint. Summan av kardemumman: Skit i det. Ha så kul och trevligt du bara kan och låt kompisen gå loss på karaffen. Se bara till att ha en skål med jordgubbar och en liten, liten dvd-spelare som man kan ha i sängen. Sätt sonen med dvd´n och jordgubbar jämte dig och slumra med ett halvt öga öppet!!
Långfredagen: Som den kassa kocken jag är, hade jag inte lagat mat till fyra pers på skärtorsdagen, utan till typ 16. Detta innebar att vi stor men en stooor laddning kycklinggryta med spenat och soltorkade tomater samt en hög okokt färskpasta. What to do? Ringde mamma och bjöd hem dem till kvällen. Fram med fina påskdukningen igen och på med maten. Joinade pappa med ett glas vin, men erkände motvilligt att det smakade aningen bättre på skärtorsdagen. Konstigt.. Till kaffet slängde jag fram fläderparfaiten som blivit över och när det var dags att lägga sig var det inga problem alls faktiskt.
Påskafton: Eftersom sonen somnat kl 18.30 på Långfredagen, så stod han denna morgon kl 06.15 och drog mig i tårna. "Maaatiiiilda, Fokke äta frusko!" Upp ur sängen och på med min one-piece som skulle kunna skrämma i väg vilket spöke som helst. Efter att jag utspisat honom, väckte jag övriga familjen, kom ihåg att byta om från onepiece till något annat som ej skulle hamna under paragrafen " förargelseväckande beteende" och jag och dottern drog till Ica för att handla inför kvällens sammankomst. Väl hemma, drog jag fram min 12 meters dammsugarslang och svängde över mitt fina, men ack så skitsynliga svarta, golv. På eftermiddagen åkte påskdukningen fram för tredje gången och sedan var det dags att fixa med käk. På kvällen kom min kära, bästaste vän J med bihang. Bihanget hade slagit på stort och hade med sig oxfilé. Så efter en trerättersmiddag och sedan en bastu, var vi aningen sega och vid 2-tiden intog vi vågrätt läge.
Påskdagen: Efter att ha utspisat nattgästerna med frukost och de lämnat riverstreet, så intog vi slappaläge. Jag konstaterade varsamt att tiden då man kunde inta "druva" (för övrigt en kompis härliga benämning på vin) tre dagar i rad, är förbi. Så när det var dags för påskbuffe´ hos mor och far på kvällen, så erbjöd jag mig vänligast att köra.
Annandagen: Lunch och härlig promenad ner till stranden hos svärföräldarna och på kvällen grillade vi rådjur och njöt. Vinet kom fram, men denna gång var det rådjuret som fick bada i det!
För någon dag sedan sa jag till någon att inte påsken är så speciell längre. Det stämmer i och för sig. När det begav sig planerade man ju upp påskafton på nyårsdagen..ungefär. Men egentligen har den påsken varit väldigt speciell. Jag har haft förmånen att få träffa flera av de vänner som ligger mig varmast om hjärtat. Jag och Johan har knutit nya vänskapsband och vi har träffat våra familjer och umgåtts med våra guldklimpar. Så visst är påsken speciell ändå.
Lav jo åll!
/M
