april april. .
Jaha vänner..vecka 14 alltså. Vad hände här liksom? Imorgon är det visst första april. Då jag upplever mig själv som lika vaken som Leif GW på valium just nu, så är chanserna ganska stora att jag kommer gå på minsta lilla skämt..så bring it on. Kanske kan tom dotterns "titta där springer en död älg" , gå hem. Själv skulle jag gärna lura mina elever imorgon och ska göra mitt bästa. Hade ju varit kul att dra till med en extrainsatt vaccination eller klasskontroll av forvårtor eller liknande. .får ta natten till att komma på.
För övrigt känns det som att en del av det som händer just nu, är ett aprilskämt. Dels på privat nivå och dels på utanför-mina-fyra-väggar-nivå.
Privat så är det ett skämt att mina fönster är så smutsiga, så att det snart kommer vara någon som skrivit "sanitär oangelägenhet" över dem..får nog bli helgens projekt.
Det är också ett skämt att tusentalssiffran på lönelappen sjunkigt lika snabbt som titanic, när du legat hemma sjuk. Detta trots att du sängliggandes hjälpt till att planera upp lektionerna du missar. Inom samma ram ryms försäkringskassan och vab..inga motiveringar där..aprilskämt. Japp.
Aprilskämt ska väl dock egentligen generera skratt och leenden. Om jag lämnar skämten så finns det ändå saker som ger just det sista. Som att träffa barnen efter en vecka utan dem och höra sonen säga att han vill äta "pytteliten panna" till kvällsmat. Eller att märka att bilen, efter du varit på en jobbig begravning, stannar på en random gata i stan och pojkvännen försvinner ut och innan du fattat vad som hänt, så sitter du med en roskvast i famnen som får Björn Ranelids ansikte att blekna. Även känslan att vara omringad av fantastiska vänner och underbar familj, gör att man glömmer vardagens bekymmer som så smått klänger sig fast.
I världen då? Jo det är ett skämt att man ska behöva dö när det vankas fotbollsmatch.
Over and out.